cutted

Jag slumrade till för en stund och vaknade upp i ett okänt rum. Rummet var inte mitt, inte någon kompis rum heller. Men jag såg vem som var där. Astic.
Han stod där med sitt flin, självgod över att ha lyckas lockat tillbaka mig. Lurat tillbaka mig till det där äckliga rummet som stank kroppsvätskor.
Min röst var borta och hela jag skakade. Svetten rann och jag kunde inte skrika. Jag kunde inte få ut ett ljud från munnen.

Han höll mig hårdare den här gången, kanske det beror på att jag har blivit större? Att jag är 18 år och inte 12. Kanske beror det på att jag skulle göra mer motstånd den här gången?
Jag vet inte varför men det gjorde ont. Armarna började domna bort och jag fik svårt att andas. Varför ser han precis likadan ut? Varför har inte han åldrats? Varför har han samma kläder på sig?

Sen vaknade jag upp. Hade sovit i en timme ungefär. Jag var hemma, i mitt rum och ensam.
Men nu vill jag inte vara ensam. Jag vill inte vara här själv. Jag måste iväg. Jag får ingen luft hemma och jag känner mg spyfärdig och ångesten är större än någonsin.