Mamma
Jag saknar dig mamma, jag saknar dig så mycket så att det gör ont.
Jag skickar sms och försöker få kontakt med dig, jag vill bara höra att du är okej och att allt kommer lösa sig.
Vill inte ha det såhär längre, jag vil inte behöva sakna dig och hata mig själv för att jag aldrig blev den som du ville.
Jag hoppas på ett god jul imorgon men om jag inte hör något av dig så måste jag släppa taget om dig för det för ont att hålla i dig när du kämpar dig loss. Hör du inte av dig imorgon kommer jag ha som ett nyårslöfte att aldrig mera såras av dig (dvs vänta och vänta och vänta och vänta på dig).
Något som gör ont i mitt hjärta är när jag hörde barn M berätta att hon hade skickat ett kort på sig själv till dig för ett tag sedan och du inte ens svarar henne. Hon är fan 8 år mamma. 8 år! Hon har inte gjort dig något. Fine, låt dina barn plågas (vi är ändå vuxna) men dina barnbarn som inte förstår varför du inte svarar är inte acceptabelt. Och varje gång barn M ringer så svarar du inte.
Mamma, jag hoppas att ett av dina nyårslöften är att ta kontakt med dina barn igen. Åtminstone ta kontakt med dem som saknar dig och som försöker nå dig.
