Ingen bryr sig ändå. Ingen skulle märka om jag dog.
Jag känner att jag inte kan skriva vad jag vill på den här bloggen. Känns som att jag inte känner någon trygghet här och jag vill nästintill sluta blogga.
Just nu känner jag mig ensam (har gjort det hela helgen). Ingen som pratar med mig eller kan krama mig. Så jag tänker gå och skära mig (jag vet, fett patetiskt att skära sig). Inte tillräckligt djupt, bara tillräckligt djupt så jag känner smärta. Sedan om det eskulerar vet jag inte.
Kommentarer
Postat av: bella - en deprimerad tonåring
bra blogg! checka gärna in min. kramar
Trackback