cutted

När känslorna smyger fram igen och när tankarna blir för höga i huvudet och allt man kan göra är att falla. Hur jag än springer så kommer han ifatt mig förr eller senare. Vem jag än gömmer mig hos så hittar han mig. 
Det svider i kroppsdelarna som han rörde, hela kroppen känns som en hög med skräp. Hur fan kunde jag vara så dum när jag var 12 år? Vad tänkte jag med när jag träffa honom? Varför gjorde jag inte mer motstånd?

Har hört så många glåpord och sett så många dömande blickar. Från den förra klassen, från förra skolan, vissa vänner och även bloggläsare. Jag förtjänar allting egentligen. Jag förtjänar att höra hur korkad jag var, att jag förtjänade att bli våldtagen, att allt är rätt åt mig, att jag borde läggas in för alltid.
Ni förnekar det, ni förnekar att ni har dömande åsikter om mig. Men jag vet, jag har känt era blickar och jag har hört era ord. Tror ni inte att jag vet hur ni ser på mig när jag har t-shirts? Tror ni inte att jag kan höra orden som ni pratar bakom min rygg? 
Jag VET att jag förtjänar era blickar och glåpord, jag VET att jag förtjänade att bli våldtagen och slagen av honom, jag VET att jag var korkad och jag VET att jag borde läggas in på psyket.