Jag lever, men döden står bara ett stenkast ifrån. Men döda mig bara
Jag duger inte till något. Inte ens till att ta livet av mig. Är för feg.
Satt med tabletter i handen. 10 st cipralex, 7 st lergigan, 4 st zopiklon. Vet inte ens om det hade räckt till en överdos. Antagligen inte.
Men jag är trött. Trött på att bära dessa tankar. Trött på att spara tabletter och sedan sitta med dem i handen och ha fetaste ångesten. Trött på att leva detta äckliga liv.
Pratade med psykologen idag. Om mina tankar (eller jag sa att jag sparar tabletterna). Sen bad han mig att ringa ett speciellt nummer om allt känns jobbigt och jag sa att dem kommer jag nog ändå inte göra och så stack jag.
Jag klarar inte att ta mitt eget liv. Inte på något sätt. Varken att förblöda, hoppa framför tåg eller ta överdos. Jag är patetisk och feg.
sluta
Svar: jag vill inte fasta egentligen, men min magsäck känns så jävla uttänjd just nu och jag tror att jag mår bra av två dagar utan mat... Kommer ju dricka en massa och det blir ju som en liten utrensning av det dåliga fettet :) det är bara 48 timmar. :)
Du är absolut inte patetisk!
