cutted -

Ny blogg imorgon, maila om ni vill ha den nya adressen.

Tänkte bara uppdatera och säga att imorgon gör jag en ny blogg. Min mail kommer fortfarande att fungera så det är bara att maila om ni vill ha min nya adress ([email protected])
Det känns surt att jag måste stänga ner den här bloggen. Har äntligen skaffat en blogg som jag trivs med och som jag kan ventilera känslorna på och ändå få stöttande kommentarer av er fina läsare. Förhoppningsvis följer väll ni med på den nya bloggen.

Dock kommer jag inte ge ut min nya adress till anhöriga som faktiskt kan ta illa upp.

2013-09-09 @ 23:07:18 Permalink Life Kommentarer (2) Trackbacks ()

STÄNGA NER BLOGGEN

Måste nog tyvärr skapa en ny blogg, en helt anonym. Just nu är det för många anhöriga som läser den här som kan såras. Jag har sagt till mina anhöriga att dem får läsa den här bloggen på egen risk. Eftersom här skriver jag mina tankar jag har i skrivandets stund och jag kan slänga ur mig ganska elaka smeknamn och elaka åsikter.
Jag vet att det finns minst tre personer som läser den här och vet vem jag är. Så jag ska tänka efter om jag ska skapa en ny blogg eller inte. Måste komma på ett bra domännamn först.

2013-09-09 @ 15:49:43 Permalink Life Kommentarer (1) Trackbacks ()

Cykeltur till Christina

Alltid min jäkla tur. Hittade en kompis jag kunde åka till, Christina. Så jag tänkte vara duktig och faktiskt cykla dit istället för att åka buss. Jag tar cykeln, cyklar på i dimman och mörkret och den kalla natten. När jag nästan har kommit till h-viken så trampar jag sönder pedalen. När jag sedan cyklar hem, får jag försöka trampa mig fram med endast en pedal. Så en cykeltd på en kvart blev nu en halvtimme. I dimman, mörkret och kylan. Glömde jag nämna att vi har en stor uppförsbacke innan vårat hus? Nu vet ni.

Cyklar aldrig mer. Nu kommer jag endast att gå eller åka buss. Fyfan.

2013-09-09 @ 00:17:31 Permalink Life Kommentarer (0) Trackbacks ()

HIENO SEINÄ

Finaste väggen i mitt rum. Där har jag fina Monroe, ett cheesy citat "ingeting är omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid", min underbara klocka utan siffror och det bästa utav allt, Washington reg-numret, tänk er, den där skylten kan ha färdats på Kurts gator.
Och tapeterna, ja dem har jag ju förklarat. Samma tapeter som familjeteamet har. Blåa och några slags hippie-symboler på.

2013-09-07 @ 20:38:45 Permalink Life Kommentarer (0) Trackbacks ()

BEFORE I DIE

Innan jag dör vill jag:
✓ Bli frisk
✓ Ha en bästavän i flera år som alltid finns
✓ Ha världens bästa jobb
✓ Gå på Stockholms universitet - inriktning psykologi
✓ Berätta för A att jag älskar honom
✓ Tatuera in en text om pappa på axeln och tre kronor bakom örat
✓ Gå på en festival med min bästavän
✓ Ha mitt drömhus

2013-09-07 @ 17:36:00 Permalink Inspo Kommentarer (0) Trackbacks ()

7 SEPTEMBER 2 0 1 3

2013-09-07 @ 13:33:00 Permalink Life Kommentarer (0) Trackbacks ()

MAMMA

Hur många av mina läsare har en bra kontakt med båda föräldrarna? Eller någon utav föräldrarna? Lite nyfiken..

Som ni vet så har jag ju ingen kontakt med mamma. Hon och jag har ju alltid haft den där on/off förhållandet. Vi har haft kontakt när det har passat henne och när hon mår bra. Egentligen, vem kan klanka henne? Två instabila personer kan inte älska varandra eller ta hand om varandra.
Men jag kan ju inte låta bli att älska henne eller sakna henne. Jag älskar ju henne trots att hon sårar mig och trots hennes egoistiska tänkande.
Jag hatar hennes beteende och att handlingarna hon gör alltid sårar just mig.

2013-09-06 @ 23:43:14 Permalink Life Kommentarer (3) Trackbacks ()

HOLY GRAIL

Ska till min fina Christina för att kramas och gosas. Är lite deprimerad och känner mig inte säker på mig själv.
Ska bara köpa cigg först. BRB.

2013-09-06 @ 21:30:07 Permalink Life Kommentarer (0) Trackbacks ()

BILDEN FÅR RÄCKA, NU FÖRSTÅR NI.

2013-09-06 @ 15:26:27 Permalink Life Kommentarer (0) Trackbacks ()

MOBILBLOGGAR OM KÄNSLOR.

Står ute och röker i min ensamhet.
Ångesten och depressionen gnager i mig. Livet känns liksom onödigt, allt känns så meningslöst och värdelöst.
Och ni kommer aldrig förstå, mina vänner kommer aldrig förstå, inte min familj heller.
Slängde iväg ett sms till pappa, skrev bara "jag är deprimerad". Nu i eftertanke så ångrar jag ju det. Ångrar att jag klicka på skicka. Men gjort är gjort. Känns lite elakt att dumpa av mina bekymmer på honom. Han har ju redan så mycket att tänka på och jag vill inte att han ska oroa sig för mig också. Han tror ju att jag är frisk, typ.

Livet är meningslöst, så enkelt är det. Inga tvivel, bara rena känslor som känns inuti mig. Jag kommer aldrig att bli frisk. Tyvärr. Det har ju läkare sagt redan från början. "Alltså V, du kommer ju alltid att ha minnena kvar och kanske drömma mardrömmar om det i resten av ditt liv. Men det kommer ju minska något enormt. Du kommer ju kunna hantera de där stunderna bättre".

Hej, jag heter V och är dömd att vara annorlunda i resten av mitt liv. Min kropp är förstörd sedan barndomen och alla människor kommer alltid se snett på mig och behandla mig annorlunda. Alla män kommer alltid vara ett hot för mig och en påminnelse om det hemska som har hänt. Jag är dömd till att aldrig mer kunna älska en kille.

2013-09-06 @ 00:59:21 Permalink Life Kommentarer (2) Trackbacks ()

MOBILBLOGGAR

Skrev först ett långt inlägg, men allt försvann. Helvete.
Jag vill inte ha det såhär längre, vill ju bara vara frisk.

2013-09-06 @ 00:46:37 Permalink Life Kommentarer (0) Trackbacks ()

M, PSYKOLOGEN, SYSTER.

Idag blir det roadtrip, till Uppsala för att hälsa på fina M. Fina fina M. Vet inte hur länge jag stannar där. Någon timme kanske. Skiter i psykologen idag. Orkar inte, är för slut. Har inte gjort min veckoläxa och han kommer antingen klaga. Bor fortfarande hos syster ifall ni undrar. Det kan troligtvis vara därför jag inte uppdaterar så ofta nu. Jag är liksom upptagen, jag försöker leva mitt liv typ.
Nä, nu ska jag fixa iordning frukost. Ska åka buss snart. Hejdå så länge.

2013-09-04 @ 09:17:12 Permalink Life Kommentarer (0) Trackbacks ()

Bor hos min syster, är arbetslös.

Hej!
Sover, eller bor rättare sagt, hos min syster just nu. Tagit med min dator (btw, den är stationär och tung som fan) så jag stannar nog här hela veckan åtminstone. Skönt med lite omväxling från det verkliga livet.
ÄR ARBETSLÖS FÖR ÖVRIGT! Igår var egentligen min första riktiga arbetslösa dag. Kändes lite tungt faktiskt. Även om jag inte riktigt trivdes på jobbet sista tiden så saknar jag brukaren och vissa utav arbetskollegorna.
Men, har lovat ena arbetskollegan att ta en fika med henne.

2013-09-03 @ 11:50:43 Permalink Life Kommentarer (0) Trackbacks ()

A

fyfan för att vara förälskad i A. Det sämsta som finns just nu är att känna längtan efter honom & låtsas vara hans bästavän när jag egentligen vill kyssa hans läppar.

När han pratar om sina bekymmer, eller när han pratar om något överhuvudtaget, vill jag slänga mig över honom och kyssa honom. Men det enda jag kan göra är att ligga i hans famn, låta honom leka med mitt hår och lyssna på hans finstilta problem.
Varje gång jag får ett sms av honom, slår mitt hjärta dubbla slag och jag fylls utav lycka. Men när jag efter några minuter inser att vi aldrig kommer bli mer än vänner, vill jag ta mina rakblad och avsluta mitt liv.
Och jag sårar gång på gång varje gång han skriver eller säger att han ska till BL för att umgås eller sova över hos henne, eftersom jag vet att de två har ett förflutet tillsammans. Men jag förväntas bara att stå här, lite gömd bakom honom, för att stötta honom i goda och hårda tider.

Varje gång han sover här, eller vi sover tillsammans, kan vi ligga och skela i sängen eller soffan. Men vi kommer liksom aldrig längre. Han har satt gränsen tydligt. Han vill aldrig bli mer än vänner.

2013-09-03 @ 10:09:59 Permalink Life Kommentarer (1) Trackbacks ()

Minnen från första inläggningen på BUP

Det är tyst, jag hör någon bakom väggen skratta och prata med sina vänner. Jag tror att en stol skrapas mot marken och någon går sina tunga steg. Vad är klockan? Redan lunch? Men jag är inte hungrig..
"V, hur mår du?"
"Jo.. Jag mår väll hyfsat bra, trots omständigheterna" säger jag och kollar upp.
Min lärare, C, sitter där och kollar på mig. Jag känner hennes medlidande och hur obekväm situationen är för henne. Vi sitter i ett litet rum, i vilorummet. Jag sitter på en liknande säng och hon sitter på en hård stol. Hur länge har vi egentligen suttit här?
"Jag ska gå och äta lunch och sedan prata med rektorn. Så får vi se vad hon tycker att vi ska göra.. Du vet väll om att vi eventuellt måste ringa din pappa?"
Jag nickar bara. Klart att jag vet, jag vet att pappa måste veta allting som händer. Vadfan, jag är ju inte myndig.

Hon går iväg, i vad som känns som flera timmar. Efter ett tag kommer både hon och rektorn in. Rektorn ler lite nervöst mot mig. Helt plötsligt känns det som att jag har begått ett brott.
Både rektorn och C bestämmer sig för att åka in till psyket med mig. Så C ställer in alla sina lektioner och rektorn hämtar bilen. Vi är påväg in till psyket. C ringer min pappa och berättar vart jag är på väg. Stackars pappa, han måste vara orolig och rädd.
Väl där inne får vi sitta utanför och vänta på en ansvarig läkare.. Pappa kommer och möter oss. Han ställer en massa frågor, men jag vill inte prata och inte ens kolla på honom. C och rektorn säger att pappa får veta utav läkare senare..

Läkaren bestämmer att jag blir inlagd för natten, tvångsinläggning. Men jag vill ju inte. Och jag vill inte att pappa ska veta. Så jag springer, rymmer från psyket. Och ni som har varit inlagda på BUP i Uppsala vet att det är en låst avdelning (btw, alla psyken är väll det..?), men den här dagen hade jag tur. Jag kommer inte ihåg ifall det var något fel på låset eller ifall dörren var öppen. Men jag rymmer ut. Springer det fortaste jag kan, till C.
"Men V, vad gör du här? Hur kom du ut? Vet din pappa att du är borta?"
"Jag vill inte vara kvar här.. Jag vill hem. Jag vill inte att pappa ska veta.."
Men hon tvingar mig tillbaka, leder mig till avdelningen igen. Och den här gången bevakar personalen mig.

2013-08-30 @ 13:09:40 Permalink Minnen Kommentarer (0) Trackbacks ()